U:s visselblåsardirektiv är en av de större lagstiftning inom EU de senaste åren – åtminstone när det gäller bolagsrätt. Direktivet antogs av EU:s medlemsstater i december 2019 och skulle vara införlivat i medlemsstaternas nationella rätt som senast den 17 december 2021. I Sverige är visselblåsardirektivet genomförd i svensk lagstiftning sedan december 2021. Syftet med direktivet har varit att skydda personer som i sitt arbete upptäcker och rapporterar om missförhållanden avseende ett antal olika områden, bland annat produktöverensstämmelse. Det ska även inrättas externa rapporteringskanaler senast den 17 juli 2022.

‍Bakgrund

Europeiska kommissionen har länge sett att det finns ett behov av att möjliggöra för visselblåsare att rapportera missförhållanden genom lagliga och legitima verktyg. Visselblåsare har en avgörande roll i att upptäcka, lagföra och utreda potentiella överträdelser av visselblåsardirektivet. Fortfarande ges visselblåsare mycket varierande skyddsnivåer mellan EU:s medlemsländer – deras status är splittrad och ojämlik. Med detta direktiv är Europeiska kommissionens mål att ge visselblåsare en hög skyddsnivå. Direktivet garanterar vissa alternativ för individer som rapporterar om brott och sätter en gemensam EU-omfattande standard för deras skydd. Med direktivet har EU:s lagstiftare försökt kodifiera fördelarna med visselblåsning i en lagstiftning för att göra visselblåsning till ett realistiskt alternativ för samtliga anställda inom unionen.

‍Direktivet främjar och tillhandahåller ett säkert och effektivt sätt för människor att rapportera missförhållanden på arbetsplatsen, utan att behöva frukta eventuella konsekvenser. Mer specifikt införs ett rapporteringssystem som är uppdelat i tre nivåer – intern rapportering i organisationer, extern rapportering till relevanta myndigheter och slutligen offentliga tillkännagivanden till media.

‍Då det rör sig om ett direktiv kan implementeringen av direktivet skilja sig från varandra i varje medlemsstat. Enskilda EU-medlemsstater kan anta strängare och bredare åtgärder än de som beskrivs i direktivet – Europeiska kommissionen har bara fastställt ett minimum av åtgärder som alla måste vidta.

‍Vem är skyddas av visselblåsardirektivet?

Detta direktiv skyddar alla visselblåsare som har information om arbetsrelaterade brott mot EU-lagstiftningen och som har rimliga skäl att tro att denna information är både sann och inom direktivets räckvidd. De som skyddas av detta direktiv är alla aktieägare, egenföretagare, praktikanter, volontärer, arbetssökande samt tidigare och nuvarande anställda. Alla som arbetar under ledning och övervakning av leverantörer, underleverantörer och entreprenörer kan också rapportera överträdelser.

Det ska vara tydligt och enkelt för den enskilde i hur man går till väga för att rapportera om missförhållanden, eller visselblåsa, både internt och extern. Personen ska därtill känna sig trygg med att dennes identitet hålls hemlig.  Den anställda ska kunna rapportera muntligen eller skriftligen och rapporteringen ska i första hand ske internt i deras interna visselblåsarsystem, innan det behöver gå vidare till behörig myndighet.

‍Viktigt att nämna är att skyddet sträcker sig även till facilitatorer, alltså personer som har hjälpt visselblåsaren att rapportera om missförhållanden, såsom kollegor eller släktingar.

Tillämpningsområde

Direktivet har ett brett tillämpningsområde som skyddar mot en lång rad olika lagöverträdelser, inklusive:

• Skydd av personuppgifter
• Integritetsskydd
• Konsumentskydd
• Folkhälsan
• Livsmedelssäkerhet
• Miljöskydd
• Transportsäkerhet
• Produktsäkerhet
• Förebyggande av penningtvätt
• Förebyggande av finansiering av terrorism
• Finansiella tjänster
• Offentlig upphandling

Intern rapportering

Alla juridiska personer inom den offentliga och privata sektorn behöver etablera en kanal för intern rapportering och vidare uppföljning. Tredjepartslösningar som WhistleSafe har tydliga och säkra rapporteringsfunktioner som gör att du efterlever direktivet. Dessa bestämmelser gäller dock inte organisationer inom den privata sektorn med färre än 50 anställda. Uppgifter kopplade till visselblåsarens identitet, omständigheterna eller ärendets handläggning måste skyddas genom regler om tystnadsplikt eller sekretess.

‍Extern rapportering och offentliga upplysningar

Visselblåsare ska också göra sin rapporter tillgängliga externt till alla relevanta och behöriga myndigheter inom sina medlemsländer. Om de rapporterande personerna inte litar på den interna rapporteringskanalen, eller om en inte är lättillgänglig, kan de lämna in en extern rapport direkt hos en myndighet. Under vissa förhållanden kommer även de som rapporterar om missförhållanden offentligt, genom exempelvis sociala eller offentliga medier, också kunna erhålla ett skydd genom visselblåsardirektivet.

Det ska upprättas särskilda kanaler till behöriga myndigheter inom vissa specifika områden i vilket personer ska kunna rapportera till genom externa visselblåsarfunktioner hos myndigheter som utses av regeringen. Arbetsmiljöverket är en sådan myndighet som har fått till uppgift att säkerställa att arbetsgivare lever upp till de lagkrav som finns för att inrätta interna visselblåsarfunktioner.

‍Påföljder och andra bestämmelser

Direktivet relevanta myndighet rätt att utfärda sanktion för hinder, repressalier eller försök att avslöja visselblåsarens identitet eller stoppa dem. Det finns även påföljder avseende falsk rapportering. Det är medlemsstaternas som har att besluta om sanktionernas detaljer. När det har fastställts att en anmälan har gjorts av en visselblåsare i enlighet med visselblåsardirektivet och att personen har drabbats så läggs bevisbördan på arbetsgivaren att visa att den inte har genomfört repressalier. Medlemsstaterna är också fria att besluta om kompensationsåtgärder för visselblåsarna.

‍Deadlines

‍Företag och organisationer inom den offentlig och privat sektor har fram till den 17 december 2021 att efterleva direktivet. Däremot har privata organisationer eller företag med mellan 50 och 249 anställda en utdragen deadline till senast den 17 december 2023 att efterfölja visselblåsardirektivet.

Kontakta Warghs Juridik om du behöver av ett visselblåsarsystem eller behöver du utreda påstådda missförhållanden på arbetsplatsen.

Varför du ska välja Warghs Juristbyrå

• Tillgängliga, engagerade, pålitliga och lyhörda inför dina behov och önskemål.
• Snabb hantering är mer regel än undantag.
• Alltid en första gratis kontakt och taxametern startar inte förrän vi är överens.
• Garanterat snabba handläggningstider vid arbetstillstånd.
• Du som kund kan känna dig trygg i att vi är försäkrade för vår rådgivningsverksamhet.